Ska man alltid vara exakt vad man äter?

Av: Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

”Du är vad du äter” är ett uttryck som man kan höra lite här och var, inte minst från Anna Skipper när hon står och kastar ketchupflaskor och vingummin i papperskorgen hemma hos svenskar som ska ändra sina kostvanor. Jag har funderat en del över det där uttrycket sista tiden, inte minst efter att jag lyssnade på ett avsnitt av radioprogrammet ”Kropp och själ” där de tog upp ämnet ”Mat som livsstil”.  

Idag pratas det inte bara om VAD vi äter utan allt mer om HUR vi äter. Aldrig har det varit så hett att placera matvanor i fack och med valen du gör på din tallrik kommer också en livsstil att förhålla sig till på köpet. När jag tittar på topplistan över de mest sålda kokböckerna just nu så märks det snabbt att det idag inte riktigt räcker med tips på smarriga såser eller hur du komponerar en trevlig tre rätters-meny. Istället finner jag böcker så som Food Pharmacy som kallar sig ”den antiinflammatoriska kokboken”, en bok med namnet ”Happy food” som tar upp hur mat och lycka hänger ihop, samt en bakbok som går in på hållbarhet och hur man ”lever i samklang med naturen”.

Med tanke på att det vi äter har en direkt inverkan på hur vi mår här och nu och på lång sikt så är det inte konstigt att mat och livsstil hänger ihop. Dessutom är gemenskap och tillhörighet enormt viktigt för oss människor och många älskar att ha tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Men jag funderar lite på vad det får för konsekvenser att vi paketerar kosthållningar och sätter strikta ramar kring vad som ingår och inte, vad vi ”får” och ”inte får” äta.

Kanske är det för att jag jobbar med mat som jag så ofta möts av ursäkter kring varför man gjort ett matval som kanske inte riktigt passar in i den livsstil man avsett att hålla eller som är norm i det umgänge man hänger i. Men jag tror att flera av er känner igen er i förklaringar som ”Jag ska egentligen inte äta glass”, ”Jag hann inte göra egen bearnaise, ni får ursäkta köpe-varianten” eller ”Man ska ju inte äta så mycket kött men…”.  Som hälsocoach, matgalning och miljövän är jag förstås glad att folk har ambitionen att göra bra matval sett till hälsa, miljö och smakupplevelse men det verkar ju förfärligt jobbigt och begränsande att behöva leva efter de där kriterierna i alla lägen, och vem är det vi ursäktar oss inför?

Det är kul att ta inspiration från kokböcker och matinspiratörer och plocka med sig de delar som ens hjärta bankar för eller som gör att det vattnas i munnen. Det är kanonbra att kunna äta på restauranger som har en tydlig nisch och som håller sig till de värderingar man brinner för. MEN jag tror att vi ger oss själva olycka då vi målar in oss i allt för tydliga och strikta kosthållnings-hörn. Det blir svårt att hålla i långa loppet och man ger stort utrymme för snedsteg och känslan av att misslyckas. Vi har redan vansinnigt mycket prestationskrav på våra axlar i andra sammanhang i livet – låt inte maten bli ännu en sådan sak för dig.

Borde inte konserveringsdagar vara en nationell helgdag?

Av: Axel Svebring, Skogsbrukarson och kock på Nordish och Tvinky

Äntligen är de här! Jag har gått och längtat, väntat, suktat efter mina späda små gröna skott, örter och grönsaker. Känner mig äntligen komplett i min matlagning när jag inte längre begränsas av ett torftigt utbud och skafferi. Kreativiteten flödar, jag njuter av smakerna som våren och sommaren har att erbjuda och känner en glädje över hur mycket som finns att ta tillvara på.

Men som med allt som är gott så varar ju inte det här utbudet för alltid, och jag känner mig lite stressad över att inte hinna ta hand om alla fina råvaror som kommer nu. Om man råkar blinkar för länge så missar man sin chans. Ramslöken och rabarbern har ju båda nått sin topp nu och jag har inte hunnit plocka, torka, rimma, pickla och frysa ens en bråkdel av vad jag skulle vilja göra. Och spritärtorna - två månader till så är det även kört där. Örter, ja om inte värmen plockar dem om en månad så kommer de ändå vara överblommade. Jag behöver tid, tid att bara plocka, pickla, sylta, salta, förvälla, frysa, rimma, torka och grava. Ge mig en helgdag där jag får sitta och sprita ärtor. Är det för mycket att begära?

Axel SvebringComment
Hur får man i sig tillräckligt med protein på en mer växtbaserad kost?

Av. Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

När vi tänker på protein ploppar det, för de flesta personer, upp bilder på kött, kyckling, ägg, mejerier och andra animaliska produkter. Men hur är det egentligen med protein och vegetabilier? Kan man få i sig tillräckligt med protein på en mer växtbaserad kost? Och det där med protein, hur viktigt är det egentligen?

Protein är en av våra tre viktiga energikällor (kolhydrater och fett är de andra).  Förutom att vara vår kropps byggstenar och förstås superviktiga i en rad olika funktioner i kroppen så är proteiner bra på att hålla oss mätta. Att proteiner är viktigt för muskeltillväxt är sant, men hallå hur många av oss har som plan att bli bodybuilders? Om man bara vill säkerställa att man tillgodoser sig den träning man utför och inte bryter ner kroppen så behövs inga vansinniga mängder protein utan de allra flesta personer når upp till en lagom proteinnivå bara genom att äta vanlig mat.

Vad vi vill komma åt när vi äter proteiner är aminosyrorna som proteinet är uppbyggt av. Utav de 22 aminosyror som finns så är 9 av dessa – essentiella, vilket betyder att vår kropp inte kan tillverka dom själv utan vi behöver få i oss dom via maten.

Men hallå, om man inte vill äta vrålmycket kött och mejerier, är det då omöjligt att få i sig ordentligt med protein? Neherå, men visst krävs det lite planering och medvetenhet.
Animaliska proteinkällor är ”fullvärdiga” dvs de innehåller alla de essentiella aminosyrorna, medan vegetabiliska proteinkällor många gånger saknar någon. Så om man hakar upp sig på kikärtor exempelvis så kan man missa någon av de viktiga aminosyrorna, och just därför är det viktigt att variera och kombinera sina vegetabiliska proteinkällor.

Att kombinera baljväxter så som linser, ärtor, bönor med olika spannmål (ris, havre, råg m.m) brukar vara en god idé. Baljväxter innehåller lite mindre av aminosyran metionin medan spannmål ofta saknar lysin – men tillsammans blir de en perfect match och ger fullvärdigt protein. Så en linsgryta med fullkornsris gör helt klart jobbet! Det finns även 3 riktigt bra vegetabiliska proteinkällor som ÄR fullvärdiga, nämligen: Quinoa, sojabönor och bovete.

10 bra vegetabiliska proteinkällor:
1.    Quinoa
2.    Sojabönor (och sojaprodukter så som tofu)
3.    Bovete
4.    Kikärtor och gröna ärtor
5.    Bönor
6.    Linser
7.    Nötter
8.    Havregryn
9.    Hampafrön
10.   Chiafrön

Så med lite variation i din kost behöver du inte oroa dig för att missa på proteinet, och JA vi kan äta mycket växtbaserad mat och fortfarande bygga starka och friska kroppar.

Säsongsbaserad dryck, finns det?

Av: Nils Lilie, Sommelier som driver instagramkontot Vinhjälpen och är ena hälften av podcasten Bubbel Bland annat

Bland livsmedel vet de flesta att mer eller mindre allt har en naturlig växtsäsong, exempelvis de svenska goda jordgubbarna endast finns på sommaren. Drar vi det steget längre kommer vi till vissa ostar som är bäst vissa månader, just för att gräset på den bergsslätten djuren betar på är mest näringsrikt en specifik period.

Men hur är det i dryckesvärlden?
Först har vi ju våra kära högtider med sina egna produkter, Julöl och Julmust som byter skepnad lagom till påsk. Sedan så tillskriver vi attribut för säsonger som rosévin på sommaren och glögg på vintern. Glöggen kom till Sverige på 1500-talet men förknippades inte med jul förrän tre hundra år senare. Rosévinet tycker jag dricks oförtjänt lite av utanför vår korta sommarperiod, det passar nämligen väldigt bra året om tillsammans med många slags maträtter. Finessen med rosévin är att det tillverkas för det mesta helt av blåa druvor, bara att skalen inte macererar lika länge som ett rödvin, det handlar om timmar istället för veckor. Det blir alltså ett mycket lätt rödvin med fräschör och finess. Färgen rosa har dessutom en lugnande effekt och positiv inverkan vid depressioner samt att vi förknippar rosa med kärlek, ytterligare bra anledningar att plocka fram en rosa flaska vin på årets mörka dygn.

Vill vi hitta något som faktiskt är säsongsbetonat finns några exempel. Beaujolais Nouveau är ett vin som dricks i princip direkt efter skörd. När druvorna är plockade, pressade och jästa dricks det utan att först lagras. Lagen säger att Beaujolais Nouveau inte får säljas innan tredje torsdagen i november så den dagen firar fransmännen stort med levande musik och kalas. Något jag tycker alla bör göra den dagen, ta med familjen till närmsta franska krog och fira.

Kliver vi in i ölvärlden finns den belgiska ölstilen Saison som betyder just säsong. Från början tillverkades ölet av det spannmål som fanns till övers på hösten, jäste kallt under vinter och vår för att drickas uppfriskande på sommaren av säsongsarbetarna på fälten, les saisonniers. Idag tillverkas Saison som ska efterlikna 1500-talets säsongsöl generellt med friska fruktiga toner, ett öl som är både gott och går bra ihop med mat.

Säsongerna hade en betydligt större inverkan i vin och öltillverkningen förr i tiden då man inte kunde kontrollera temperaturerna som man kan idag med kyl och värmeteknik. Till exempel finns det en teori kring uppkomsten av Champagne, en teori som jag tycker låter mycket trovärdig i sammanhanget. När vinet slutat jäsa trodde man fermenteringen var klar och vinet buteljeras, sen på våren började helt plötsligt flaskorna explodera. Man tror alltså att jäsningen avstannade till vintern då temperaturen sjönk, jästen dör aldrig i vinet utan ligger bara och vilar tills värmen kommer tillbaka och väcker liv i den igen. Finns det då socker kvar i vinet så puttrar jäsningen igång, och när vin och annat fermenteras skapas det koldioxid, kan inte koldioxiden försvinna någonstans blir trycket så kraftigt att flaskorna smällde. Då kom en klok munk vid namn Pierre Perignon och tog fram en flaska som höll för den så kallade andragångsfermenteringen så en andra jäsning alltså kunde ske kontrollerat på flaskan. Koldioxiden trycks då in och integreras med vinet och skapar kolsyran på ett väldigt naturligt sätt. Vips så var Champagnemetoden uppfunnen, kallas för den traditionella metoden utanför området.

Vindruvans växtsäsong är under sommaren med skörd på tidig höst för norra halvklotet, de södra delarna av jorden har sin växtsäsong med skörd på våren. När vinet ska skördas hänger lite på vilken typ av vin som ska produceras och såklart på säsongens väder men det är vanligtvis runt 100 dagar efter blomning. Visste ni förresten att alla druvor är gröna fram till 50 dagar innan skörd? Sedan blir blåa druvor blåa, en process som fått det fina namnet veraison.
Så för att komma till en slutsats så spelar inte säsonger in så mycket på just vinet idag som det en gång gjort, men då är det extra viktigt att vi tar vara på det runt om. T.ex. nu när sparrisen snart kommer i säsong kan man med gott samvete köpa en Sauvignon Blanc och fira likt Beaujolais Nouveau, varför inte en liten skördefest i sitt egna kök? Man väntar trots allt ett helt år på de riktigt fina råvarorna. Senare i sommar när de bästa tomaterna börjar trilla in kan man ha pizzafest, sätt en surdeg eller köp en vanlig hos din pizzeria, koka en riktigt god tomatsås, använd en bra mozarella, nymald svartpeppar och färsk basilika, mer behövs inte! Förutom en bättre flaska Barbera!

Tänk på att fånga de råvaror vi faktiskt har i Sverige, de är både godare och gynnar våra kära bönder, och kom ihåg att en fördel med alkohol är att det har en konserverande effekt, därför måste vi inte dricka något med en gång utan det går att spara, ibland många många år!

Nils LilieComment
Problematiken med säsongsbunden matlagning när världen finns en matbutik bort

Av. Axel Svebring, Gästkock från Restaurang Tvinky


För mig som jobbar med mat och har stor vana av att skriva menyer till restauranger är begreppet ”säsongens grönsaker” flitigt använt. Då jag dessutom vuxit upp med jordbruk känns det fullt naturligt att äta säsongsbetonat och använda det som växer nu i min matlagning. Men hur är det för andra som inte har den bakgrunden? Och hur mycket kan konsumenter om skördetider generellt sett? Efter att ha tänkt på detta gjorde jag en väldigt ovetenskaplig undersökning och frågade flera av mina vänner vad de kunde om ämnet. Svaret blev i princip att ”jordgubbar finns bara över sommaren och rotfrukter är bra på hösten”

Jag blev inte förvånad över okunskapen men samtidigt blev jag lite ledsen. Det känns som att kunskapen om hur grönsaker faktiskt växer och skördas blivit urvattnat av vår globaliserade export/import-ekonomi. Jag är inte negativ till att vi har tillgång till grönsaker året runt, för vad vore en tacofredag i januari utan importerade grönsaker? Men jag blir samtidigt sorgsen över att vetskapen om skördetider försvinner i takt med matbutikens specialerbjudande på meloner i oktober. Så frågan jag ställer mig själv nu är denna: Hur ska vi som konsumenter lära oss själva om säsongens lokala grönsaker och vad är vi beredda att ge upp för en hållbar matkultur året om?

Axel SvebringComment
Dags att byta hjärntrötthet mot muskeltrötthet!

Av: Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

Vi på Nordish älskar som ni vet riktig mat som är fullproppad med näring och bra energi. Det är häftigt hur mycket vi faktiskt kan påverka vårt mående via maten vi äter, inte bara på lång sikt utan kanske framförallt här och nu. På samma vis som lunchvalet avgör ditt eftermiddagshumör så har även träning eller egentligen all typ av fysisk rörelse en direkt positiv effekt på dig.

Vi alla kan nog känna igen oss i den där känslan av total trötthet efter jobbet trots att man kanske bara har suttit på rumpan hela dagen och inte rört sig längre än till kaffebryggaren.  Antagligen är tröttheten helt befogad, man kanske har dundrat på som en galning hela arbetsdagen och tagit lite för få pauser. Men det är väldigt lätt att förväxla mental trötthet med fysisk trötthet fast att det är en stor skillnad. När man ligger där i soffan klockan 18.15 och tycker synd om sig själv så känns ett träningspass omöjligt och typ farligt för en, fast egentligen är fysisk aktivitet det absolut bästa man kan ge sig själv i den stunden.  

Viktig fakta:
På kort tid har vi gått från att ha tröttat ut våra kroppar fysiskt varje dag, till att nu vara inaktiva och istället överbelasta våra hjärnor med orimligt mycket information. Även om människan är sjukt anpassningsbar så är det ju ändå så att vi har ett genetiskt arv och kroppsliga funktioner som grundar sig i de vanor som människan haft i tusentals år. Det är ju egentligen självklart att det blir knas i våra kroppar då vi inte längre tröttar ut oss på det sätt som vi är skapta för.

Med den påminnelsen kanske det kan bli lite mer motiverande att dra sig upp ur soffan och röra på sig eller att ta sig ut på lunchrasten och gå ett varv runt kvarteret. Det som är så häftigt är att man i forskning kan se att en rask promenad på 20 minuter både gör oss mer stresståliga och ökar på vår kognitiva förmåga. Ökar vi intensiteten och svettas lite får vi förstås ännu bättre effekter på vår kropp.
Dags att byta hjärntrötthet mot muskeltrötthet!

Läs om Nordish i Göteborgs Posten

Av: Philip Axelsson, Nordish

Vi tycker att det är väldigt roligt att GP uppmärksammar Nordish och vår vision om att skapa ett gårdskök mitt i stan där det är busenkelt att beställa maten digitalt och få den snabbt levererad till skrivbordet. Självklart med elcykel. Läs artikeln på bilden nedan eller klicka in på länken om du har ett konto på GP.

http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/göteborgsbröderna-vill-krossa-restaurangmyten-1.5479481

fullsizeoutput_202b.jpeg
Philip AxelssonComment
Den nordiska dieten

Av: Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

Många är väl bekanta med ”Medelhavsdieten” och att det gör gott för hälsan att äta nyttiga fetter som olivolja, avokado, nötter tillsammans med frukt, grönsaker och bra proteinval, exempelvis fisk och kyckling. Men vi behöver inte åka till medelhavet för att hitta nyttig mat utan även de nordiska markerna ger oss en massa bra alternativ.

Säg HEJ till Nordiska dieten och upptäck att du både kan äta hälsosamt och hållbart på samma gång!

Nordiska dieten är inget hittepå från vår sida utan handlar om att se till de superbra råvaror som finns nära. Mer konkret kan det innebära:
1.    Käka de bra kolhydratskällor som kan odlas i kallare klimat. Rotfrukter och sädesslag så som dinkel, råg, havre och korn är alla näringstäta och fiberfyllda.  Välj gärna dessa framför ris, couscous eller sötpotatis som fraktats långväga för att hamna på våra tallrikar.

2.    Det finns ju bra och mindre bra fetter för vår lille kropp. Flytande vegetabiliska fetter – oljor är att föredra framför hårda animaliska fetter – smör. Svensk kallprassad rapsolja har minst lika bra innehåll som olivoljan (som inte kan produceras här). Dessutom har rapsoljan en god blommig och nötig smak som passar perfekt att dressa en sallad med.

3.    Grönsaker ska vi äta mycket av. Här up north är vi proffs på kål – och wow vad många goda och nyttiga alternativ det finns: grönkål, vitkål, brysselkål, savoykål för att nämna några. Frukt och framförallt bär är vi inte heller så dumma på, skippa dyra och långfraktade gojibär eller jordgubbar för den delen. Ät våra egna när det är säsong för det och plocka på dig ordentligt när det finns – frys in och njut hela året.

4.    Nordiska proteinkällor kan vara fisk, kyckling, vilt och baljväxter. På Nordish tycker vi allra mest om den sistnämnda. Vi kan inte riktigt sluta snacka om hur bra baljväxter är (så länge magen inte gör uppror). Kika efter svenskodlade alternativ och skippa sojabönor eller sockerärtor från andra sidan jordklotet.  

Med den nordiska dieten i ryggraden gör man många smarta val. Men självklart måste man inte tänka på det här i alla lägen, ibland längtar man ihjäl sig efter sötpotatispommes och då käkar man det. Punkt.

Varför vi gillar ekologiskt

Av: Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

Det finns många anledningar att välja ekologisk mat. Ekologiskt jordbruk och djuruppfödning är fritt från kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och man värnar om det naturliga kretsloppet, den biologiska mångfalden och våra naturresurser – man kan enkelt säga att ekologisk produktion är HÅLLBAR och tar HÄNSYN till vår fina planet och oss som lever där.

Men så står man i mataffären och jämför ”vanliga”, konventionellt odlade grönsaker med eko-alternativet och märker hur det flesta ekologiska produkter kostar ett par kronor mer, ibland många kronor mer. ”Äsch” tänker man och tar 3 gurkor för 10, ”Jag har faktiskt inte råd med ekologisk mat”.
Självklart kan det vara så att man i vissa fall måste anpassa sig till extrapriser eller har väldigt små marginaler att röra sig med. Men här kommer lite punkter att snurra vidare kring när du hamnar i tänket att ekologisk mat är för dyr.

1. Äter du upp all mat du köper? Idag slänger vi ENORMA mängder mat och det är dyrt om något. Vi lockas av extrapriser och storpack och köper ofta på oss mer mat än vad vi hinner äter upp. Halva bruna salladshuvuden, öppnade burkar med tacosås som fått stå och mögla eller torra brödskivor är en vanlig syn i matsvinnets värld. Börja tänk att allting du slänger är faktiska pengar och köp hellre en mindre mängd ekologisk mat än storpack på extrapris.  

2. Idag lägger vi en stor del av matutgifterna på så kallade ”tomma kalorier” så som läsk, godis, snacks och alkohol. Och det heter just tomma kalorier eftersom det är mat/dryck utan någon direkt näring och mättnad. Kanske är det här man ska minska ner och spara pengar i första hand och därmed skapa utrymme att köpa ekologisk mat som är schysst mot dig och din hälsa.

3. Ät mer vegetariskt och i säsong! Ekologiska baljväxter, kålsorter och rotfrukter är billigare än de flesta köttalternativ. Om du äter kött mer sällan har du kanske råd att köpa av god ekologisk kvalité.

4. Den andra maten kanske är för billig? Om vi ska tänka långsiktigt på vår miljö och hälsa så behöver vi vara beredda att lägga lite mer pengar på mat. En lunch på närmaste snabbmatskedja må vara billigare än en Nordish-lunch , men skillnaden är att hos oss serveras mat som producerats på ett schysst sätt för miljön, djuren och bonden. På tallriken får du en näringsrik vällagad måltid som gör dig gott i stunden och i längden.  Ganska motiveringsbart för de där extra kronorna, eller?

Recept rödbetsjärpar

Av: Fabian Axelsson, Köksmästare, Nordish

Ny vecka och då passar jag på att presentera mig här på Inside Nordish. Jag heter Fabian Axelsson och är köksmästare på Nordish. Jag kommer synas här på bloggen när jag får feeling och vill dela med mig av våra recept eller beskriva något annat kul som händer i köket eller hos de bönder vi arbetar med. 

Här kommer receptet på våra populära rödbetsjärpar tillsammans med säsongens rotfrukter. Maträtten innehåller många moment vilket också ger rätten det där lilla extra. Men det går helt klart att förenkla så att ni bli mätta redan ikväll och slipper vänta in blötläggningar och syrningar. Kika i receptet efter snabbare alternativ.

Rödbetsjärpar med säsongens rotfrukter och pepparrotskräm, 4 personer

Rödbetsjärpar:
500 gram kokta rödbetor (Nästan genomkokta)
200 gram kokt potatis
100 gram blötlagda gula ärtor (Det går även att köpa färdigkokta bönor/linser/ärtor)
3 msk rostade solrosfrön
2 msk skånsk senap
En skvätt kallpressad rapsolja
Salt och peppar
Riv rödbetorna och potatisen grovt på rivjärn. Mixa de blötlagda gula ärtorna till en jämn smet. Blanda gulärt-mixet med de rivna rödbetorna och potatisen. Tillsätt solrosfrön och senap och smaka av med salt, peppa, rapsolja och blanda till en smidig smet. Forma järparna och stek i mycket olja för bästa resultat.

Ugnsrostade rotfrukter:
700 g av rotfrukter i säsong (allt gott du lyckas få tag på)
Rosta i ugnen på 175 grader med lite rapsolja och salt tills de får fin färg och är precis tillagade men inte mjuka. Plocka ut ca 200 g av dessa och spara som de är. Övriga 500 g kan du rosta lite längre så att de blir mjukare – dessa ska mixas till en rotfruktspuré.

Rotfruktspuré:
500 g ugnsrostade rotfrukter
3 msk kallpressad rapsolja
En halv pressad citron
Salt och peppar
Eventuellt lite Oatly matgrädde om purén känns för fast. (Funkar även med varmt vatten).
Mixa allting till en slät puré i en mixer. Smaka av med citron och salt.

Röda linser
Koka upp röda linser med lite salt tills det är ”Al dente”.  Det brukar gå betydligt snabbare än vad som står på paketet.

Kål- och löksallad:
100 gram råhyvlad röd kål
En halv rödlök fint strimlad
En skvätt kallpressad rapsolja
En halv citron
Någon god färsk ört du får tag på (finhackad)
Salt
Blanda rödkål, rödlök och hackade örter. Ringla över kallpressad rapsolja och smaka av med salt och citronsaft.

Pepparrotskräm:
150 gram Creme fraiche
20 gram färskriven pepparrot
En halv citron
Salt
Ev lite honung

Blanda ihop creme fraiche och riven pepparrot. Smaka av med salt, pressad citron och ev lite honung.

Rostad grönkål:
100 gram grönkål
Salt
1 tsk kallpressad rapsolja

Blanda grönkålen med salt och olja. Sätt ugnen på 120 grader och rosta i cirka 10 minuter.

Rostade pumpafrön:
Pumpafrön
Salt

Blanda pumpafrön och lite salt. Rosta i het, torr stekpanna tills de fått fin färg.

Torkad lingon
Färska eller frysta lingon

Lägg lingon på ett bakplåtspapper och torka i ugnen på cirka 60 grader i fyra dygn (!!). Har du inte möjlighet till det så kan du alltid köpa färdiga torkade lingon.

Picklad morot
Morot
Socker
Ättika
Vatten

Koka upp en 1,2,3-lag. Alltså en del ättika, två delar socker och tre delar vatten i en kastrull och rör runt tills sockret har smält. Låt sedan svalna något och tillsätt tunt hyvlad morot. Låt ligga i kylen över natten (eller någon timme om du inte har hela natten på dig).

Uppläggning
Börja med att lägga röda linser i botten av tallriken. Lägg sedan på rotfruktspuré, rostade rotfrukter och rödbetsjärparna. Stänk på lite olja och citron. Lägg på en liten näve med kålsallad. Toppa med picklad morot, torkade lingon, rostade pumpafrön, rostad grönkål och pepparrotskrämen.

Fabian AxelssonComment
10 klimatsmarta tips i vardagen

Av: Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

Vi försöker ju självklart leva som vi lär när det kommer till att äta klimatsmart och att vara medvetna om vår miljöhälsa i allmänhet. Oftast går det bra men inte varje gång, och det finns alltid nya smarta saker att lära sig när det kommer till att minska sin miljöpåverkan. Nedan har vi listat några tips på saker som vi försöker tänka på när vi ska vara lite trevligare mot vår planet!

1.    Ät efter vad som är i säsong och välj gärna lokalproducerat. På så vis minskar du miljöbelastningen från långa transporter och bidrar inte till utarmning av våra matjordar från de industriella storjordbruken.

2.    Ät mindre kött. Köttkonsumtionen nämns ofta som den värsta klimatboven. Att minska köttätandet är det absolut viktigaste vi kan göra för att minska matens klimatpåverkan. In med mer vegetariskt, välj dina tillfällen att äta kött och välj ditt kött väl (ekologiskt/vilt).

3.    Köp inte hem mer mat än ni kommer äta upp. Det kan låta självklart, men faktum är att hushållen står för en väldigt stor del av allt matsvinn. Vårt tips är att börja vara lite tråkig mot dig själv ett tag och bara köpa det absolut mest nödvändiga vid nästa tur till matbutiken. När du sedan har rensat ut lite i skafferiet och kylen så blir det tydligt vilka produkter du faktiskt saknar och vilka du verkligen kan leva utan. Om du vill ha lite tips på hur man lagar grym mat på rester så kan vi rekommendera bloggen/instagramkontot Portionen Under Tian.

4.    Källsortera så att vi kan nyttja våra resurser om och om igen och på så vis spara en massa energi. Visste du att Sveriges totala pappersåtervinning motsvarar en miljon träd? Och mer kan vi spara!


5.    Nej till reklam! På tal om papper och träd så kan du genom att sätta upp en liten lapp om att du inte vill ha reklam i din brevlåda spara naturen 50 kg papper per år.

6.    Missa inte locket på kastrullen när du lagar mat och undvik på så vis att värme (energi) sipprar ut. Om du ska koka upp vatten är det bäst att använda en vattenkokare innan du lagar vidare på spisen – tids och energisparande.

7.    Undvik plastkassen när du handlar. Vi är många som har ett berg av plastpåsar hemma och framförallt så är de enorma plastbergen som finns omkring på vår jord ett fruktansvärt miljöproblem. Att skippa plastpåsarna är en bra start till att minska plastförbrukningen.

8.    Haffa energitjuvarna i hemmet. En igen-isad frys, dragiga fönster eller inkopplade laddare som ligger omkring i hemmet är alla saker som drar mycket energi i onödan.

9.    Det finns flera bra appar att ladda ner som hjälper till med både info och påminnelser till att leva mer hållbart. Miljöjakten är en app som ökar motivationen till fler miljösmarta val med hjälp av ett kul poängsystem. Karma är en app som bidrar till att minska vårt matsvinn genom att ge privatpersoner chansen att köpa överbliven bra mat från restauranger och livsmedelsbutiker till en billig peng.

10.    Res med tåg istället för flyg. Flygresor utgör en stor del av våra klimatpåverkande utsläpp och tåget är ett överlägset bättre transportmedel ur klimatsynpunkt. Ta tåget på dina tjänsteresor eller ännu bättre, ersätt med telefon- och videokonferenser. Och om du planerar en resa framöver, kika gärna på närmare resmål eller varför inte upptäcka Europa via tåg?

Therese LjungkvistComment
Nordish serverar hälsomat!

Av: Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

Ett enkelt sätt att äta hälsosammare är att inkludera mer grova grönsaker i maten du äter. Med grova grönsaker menar vi grönsaker som är rejält näringsrika så som rotfrukter, kål, broccoli och bönor.

På många tallrikar får isbergssallad, tomat och gurka stå för grönsaksbiten – och inte nog med att de är riktiga miljöbovar (sällan odlade i Sverige utan i energislukande växthus i exempelvis Holland och därefter fraktade långväga) så är de även väldigt näringsfattiga, speciellt så här års. Kanske har du känt att de där blekfisarna till tomater inte smakar så mycket just nu? Ändå ligger de där på tallriken av ren vana.

De grova grönsakerna passar våra svenska klimat perfekt och går även att lagra en längre tid vilket gör att du kan köpa närodlade grova grönsaker året runt.

Genom att byta ut isbergssalladen mot grönkål så får man i sig 40 gånger (!!!!) så mycket C-vitamin och 3 gånger så mycket kostfiber. Om inte det är en anledning att äta lite mer grova grönsaker så vet vi inte… Men kanske tycker du att grönkålen är sträv, hård och svårtuggad. Ett hett tips är att massera den i lite god olja + citronsaft så mjuknar den och blir jättegod.

Gör en insats för din hälsa genom att tillföra lite mer grova grönsaker i maten framöver eller gör det enkelt för dig och ät din lunch på Nordish för att få din ”grova grönsaker-dos”.  Då lovar vi att du blir övertygad om att grova grönsaker är gott och mättar riktigt bra.

Therese LjungkvistComment
Mjölk, miljö och hälsa - Hur hänger allt ihop?

Av: Therese Ljungqvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

Svenskarnas konsumtion av mejeriprodukter är en av de största i världen. Mjölk, grädde, ost och smör är viktiga komponenter i mångas matlagning och matvanor och det är inte konstigt att det blir en diskussion kring mejeriernas vara eller icke vara. Debatten om mejerier har varit på tapeten länge och kanske såg ni dokumentären ”Det vita guldet” som sändes på SVT i helgen, där mjölkindustrin fick sig en rejäl känga?

Diskussionen om mjölk landar ofta i två saker:

1.   Mjölkens inverkan på miljön.

2.   Mjölkens inverkan på hälsan.

Med tanke på det så är mejerier helt klart även en fråga för Nordish som brinner just för miljö- och hälsodebatten.

Som vanligt finns det flera sätt att se på saken och motsatta åsikter i ämnet. Men det finns en stor skillnad i mejerifrågan, vad gäller miljön så VET vi idag att mjölken står för en avgörande del i klimatpåverkan och att vi av den anledningen måste minska vår konsumtion. Medan när det gäller hälsofrågan så är det inte alls lika tydligt och enigt angående hur vårt stora intag av mejerier faktiskt påverkar oss.

 

Hur påverkas miljön?

Kor förbrukar rejäla mängder foderspannmål, vatten och energi vilket gör att växthusgasutsläppen för att producera mjölk blir väldigt stor, ungefär dubbelt så stor klimatpåverkan än exempelvis kyckling. Ost är en av de största miljöbovarna eftersom det krävs mycket mjölk för att få fram en ganska liten mängd ost. Många minskar på köttkonsumtionen men äter då istället mer ost, vilket egentligen inte är ett särskilt bra klimatval.

Men det är också viktigt att nämna att betande djur gör en stor insats för miljön genom att gynna ett rikt odlingslandskap, så betande kor kan också vara BRA för miljön. Idag är dock mjölkindustrin ansträngd, mjölkpriserna pressas och bönderna behöver effektiveras mjölkproduktionen så mycket som möjligt för att kunna konkurrera med den internationella marknaden. Kossor betandes på öppna landskap är idag sällsynt, inte minst utomlands. Därför är det viktigt att vi som konsumenter försöker köpa svenska mejerier och helst KRAV-märkt där korna får beta utomhus mer.

 

Mat utan mejerier 

De generella råden som ges från våra myndigheter är att vi behöver minska vår konsumtion av mejerier för vår miljös skull. Det är inte sällan man hör personer säga ”Det är inga problem för mig att minska på köttet, men vegan skulle jag aldrig kunna bli, jag älskar mejerier för mycket”. Klart ni inte ska bli veganer om ni inte vill, men genom att öppna ögonen och vidga sina vyer i matlagningsvärden så inser man ganska snabbt att god mat inte behöver inkludera en massa mjölkprodukter. Nordish mat bygger på en väldigt liten del mejerier. Nästan alla maträtter på menyn går att få mjölkfria och med hjälp av oljor, grönsakspuréer och buljonger visar vi att man kan skapa krämighet och god smak utan stora mängder grädde och smör.

Det är inte enkelt att vara konsument idag och känna att man gör rätt val. På Nordish vill vi göra det enkelt för dig att äta en hälsosam och miljösmart måltid. Du gör det aktiva valet att välja oss och vi ser till att hålla vad vi lovar hela vägen. 

Vår relation till Gluten

Av: Therese Ljungkvist, Kommunikation och Näringslära, Nordish

Vad sägs om att prata lite gluten? 
Gluten har nämligen varit ett hett ämne sista tiden och kanske inte på grund av dess åtråvärde utan snarare på grund av dess rykte att vara ohälsosam. GlutenFRITT är i många sammanhang ”det heta” och man får då och då höra att gluten kan vara boven till tråkigheter så som magbesvär, autoimmuna sjukdomar eller övervikt. Lyssnar man på den samlade forskningen som ligger till grund för våra allmänna kostråd så behöver vi inte vara rädda för gluten FÖRUTOM om vi är glutenintoleranta. Om man har glutenintolerans, eller celiaki som det även heter, så är gluten på riktigt farligt eftersom glutenet då inflammerar tunntarmen och gör att dessa personer inte kan ta upp näring ordentligt. 

På Nordish är många av lunchrätterna glutenfria, inte för att vi tror att gluten är hälsofarligt men för att vi anser att det finns så många andra bra kolhydratsalternativ att äta framför pasta, couscous eller bröd. Vi bygger gärna våra måltider på näringsrika varianter så som quinoa, rotfrukter och baljväxter, som alla är naturligt glutenfria. Dessutom tycker vi att det känns toppen att kunna erbjuda de med celiaki (och även andra allergier) många goda alternativ. Om det är någon rätt på vår meny som inte är glutenfri så kan vi alltid ordna ett alternativ för dig. Schysst va?